Lycka är inget normaltillstånd

– Jag vill ju bara känna mig lycklig! Är det så mycket begärt?

Jag vet inte vem den unga kvinnan på tunnelbanan pratade med, men hennes utrop var så desperat att det trängde igenom de andra ljuden i vagnen.

Det fick mig att tänka på det här med lycka. I film, på tv och i sociala medier matas vi av bilder där lycka utmålas som ett normaltillstånd. Vi ska vara lyckliga, och är vi inte det måste det vara något fel. Fel på situationen. Fel på livet. Fel på andra. Fel på oss själva.

Riktiga lyckokänslor - lyckorus - kan komma när man minst anar det, blossa upp för att sedan försvinna efter några sekunder. Och visst är det lite tråkigt att de inte varar längre. Men alternativet till lycka är inte misär. Det finns gott om andra tillstånd – som tillfreds, småtrivsamt, småtråkigt, meningsfullt – som de flesta skulle tycka var “helt ok” och njuta av om de inte förväntade sig att ständigt vara lyckliga, i lyckorus.

Överbrygg förväntansgapet

Det här kallas ibland förväntansgap, och kan enkelt sammanfattas som skillnaden mellan vad vi förväntar oss och hur det blir. Det är lite som besvikelsen du kan känna på en solsemester där det tyvärr visade sig vara molnigt mesta tiden. Då är det lätt att missa den goda maten, det trots allt varma vattnet och den mysiga samvaron med familjen.

Besvikelsen beror inte så mycket på att semestern var dålig som på dina förväntningar, bilden av en vecka med sol.

Och det paradoxala är att när man slutar jaga lyckan så ökar chanserna att hitta den. 

Tre saker som ökar välbefinnande

– En mängd studier har visat att en av de viktigaste faktorerna som påverkar om vi tycker att vi lever ett gott liv, är om vi tycker att vi gör något meningsfullt. Det kan vara att träna ett knattelag, engagera sig för miljön, lära flyktingar svenska på ett språkcafé eller politiskt arbete. Men det behöver inte vara så stort – många finner mening i finnas där för en vän, påta i trädgården eller bara vara i naturen. Även om det inte alltid är roligt visar studier att aktiviteter vi tycker är meningsfulla leder till ökat välbefinnande.

– En annan metod, eller verktyg om man så vill, som det forskats en hel del på är tacksamhetsträning. Många studier om tacksamhetsträning visar att människor som en gång i veckan skriver ner saker de är tacksamma över upplever att de blir gladare.

– Annat som bevisligen leder till ökat välbefinnande är sociala kontakter. Att vänner får oss att må bra är kanske ingen nyhet, men även så små saker som att hälsa på snabbköpskassörskan eller värdarna på gymet bidrar till att vi mår bättre.

Du förtjänar att må bra

Är det då så enkelt som att vi bara ska sänka våra förväntningar när livet känns tufft? Har en person som är olycklig i sitt äktenskap eller mår dåligt bara de tänker på jobbet för höga förväntningar på livet? Nej. Du ska inte behöva ha en klump i magen varje gång du tänker på jobbet, och vi har alla behov av att känna oss älskade. Jag menar inte att vi ska nöja oss med att må dåligt. Tvärtom, alla förtjänar att må bra. Och det finns många vägar att nå dit.